Forskningsrapporter

1. Stig Öberg: Pingst i Grönland: En studie av den grönländska frikyrkan Inuunerup Nutaap Oqaluffia

Baksidestext

I slutet av sextiotalet kom Stig Öberg som missionär i Grönland. Han lärde sig danska och grönländska och fick bland annat undervisa i den lokala skolan. Sedan dess har han följt pingströrelsens utveckling i landet och gjort återbesök ett antal gånger. När han hörde talas om snabba förändringar i den grönländska frikyrkan återvände han 2009 som forskare. Han deltog i gudstjänster, gjorde en enkät och flera intervjuer. Det här är hans rapport.

Den grönländska pingstkyrkan INO är med lokala mått mätt en framgångssaga. Från att ha varit en relativt begränsad och stillastående missionsrörelse har den på kort tid förändrats till en karismatisk, kulturanpassad kyrka som med lokala medel nu når ut till befolkningen i Grönland, främst då inuiter. I rapporten möter vi sälskinnskuddar som altarring, inuit-trumma i lovsången, dramatiska helandeunder, guldstoff i biblar och berättelser om livsförvandlande gudsupplevelser.

Innehåll

Kapitel 1. Inledning

Kapitel 2. Om bakgrunden till dagens grönländska frikyrka INO, Inuune‑

Kapitel 3. Den pentekostala väckelsen bland inuit i Grönland

Kapitel 4. Beskrivning av samfundet INO

Kapitel 5. Relation till den grönländska folkkyrkan

Kapitel 6. INO‑medlemmarnas religiositet utifrån enkäterna

Kapitel 7. Försök till teorianknytning

Kapitel 8. Sammanfattning och reflexioner

ISBN: 978-91-979030-0-4

2. Medlemskap – En tvärvetenskaplig studie av medlemskap i Pingströrelsen [Jan-Åke Alvarsson, redaktör]

Baksidestext

Denna skrift innehåller viktiga texter om ett viktigt ämne. Församlingen. Inte så mycket om vem hon är och vad som är hennes natur. Utan mer vem är hon till för? Vem kan vara med i den levande Gudens församling? Idag ser vi en tilltagande diskrepans mellan våra medlemsregister och den grupp av människor som möts till brödsbrytelse, böner, gemenskap och undervisning. Är medlemskap rätten att rösta i församlingsmöte, eller handlar det om ett ömsesidiga växandet tillsammans mot Kristi fullhet? Vad är det som sätter gränser och definierar henne?

Frågorna hos oss är många. Vad är sprunget ur vår teologi och vad kommer från den tid av föreningsliv där vår rörelse formades? Vad är omistliga värden och markörer i detta landskap, och vad kan vi klara oss utan, i vårt sökande efter en levande gemenskap om innesluter andligt hungriga och Kristuslängtande människor.

Om du läser, försöker förstå och tolkar nyanserna i denna skrift så tror jag att du får bättre förutsättningar att förhålla dig till viktiga frågor i en brytningstid där gamla byggnadsställningar runt våra samfundsbyggen håller på att rasa. De olika författarna tar med oss på en resa som utmanar både vårt intellekt, själ och ande. En nyttig resa.

[Ur Pelle Hörnmarks förord].

Innehåll

Förord: Pelle Hörnmark

Kapitel 1. Redaktörens introduktion, sammanfattning och slutsatser

Kapitel 2. Stefan Green: Församling och medlemskap ur ett bibelteologiskt perspektiv

Kapitel 3. Nils‑Eije Stävare: Att höra Kristi församling till ‑ medlemskap ur ett kyrkohistoriskt perspektiv

Kapitel 4. Karl Inge Tangen: Dåp og medlemskap i Pinsebevegelsen – et forsøk på klargjøre praktisk teologiske posisjoner

Kapitel 5. Monica Vaber: Tro och känsla – en religionssociologisk undersökning av ungdomars syn på församlingsmedlemskap 2010

Kapitel 6. Jan‑Åke Alvarsson: Tillhörighet och medlemskap ur ett religionsantropologiskt perspektiv

ISBN: 978-91-979030-1-1

3. Församlingssyn i Pingströrelsen — Rapport från ett seminarium [Uno Solinger, redaktör]

Baksidestext

Apostlagärningarnas färgstarka bild av den urkristna församlingens liv har alltid fascinerat pingstväckelsens folk. När man läser om de första kristnas dynamiska utveckling verkar Andens yttringar med övernaturliga inslag och dess frukt med bl.a. tät gemenskap vara deras kännemärke. Andens närvaro förklarar den tillväxt och det inflytande de första kristna hade.

Ropet "åter till våra rötter" har varit betecknande för Pingströrelsen i Sverige. En särskild fascination har även funnits inom Pingströrelsen för den bibliska församlingen och församlingsbegreppet. Ett uttryck som ofta användes i den tidiga pingströrelsen var "den fria bibliska församlingen". Läran eller teologin kring församlingen är fortfarande idag ett hett ämne.

Hur kommer den svenska Pingströrelsen att utvecklas i framtiden? Hur kan denna rörelse hitta vägar att framgångsrikt nå sekulariserade svenskar med evangeliet? Vilken teologi och syn på människan förmedlar en vanlig gudstjänst i en pingstförsamling?

Hur kan man tänka att en pingstförsamlings kan te sig på "insidan", en församling som idag vill vara trogen sina rötter och som samtidigt kan förmedla de goda nyheterna till nutidens svenskar?

Att försöka besvara de ställda frågorna utan att bry sig om hur verkligheten ser ut i Pingströrelsen idag tror jag är lönlöst. Vi behöver modet att söka efter en sann bild av den svenska Pingströrelsens församlingssyn, och våra egna innersta värderingar.

Innehåll

Förord

Kapitel 1. Sven‑Erik Brodd: Ecklesiologi – studiet av kristen gemenskap: Några tankar kring ett studium av svensk pingströrelse

Kommentar: Jan‑Åke Alvarsson

Kapitel 2. Ulrik Josefsson: Pingstvänner i Svenska kyrkan: pentekostal ecklesiologi i förhållande till praktiken med dubbelt medlemskap

Kommentar: Kajsa Ahlstrand

Kapitel 3. Jonas Ideström: Oövervinnerlig i världen – ecklesiologiska reflektioner kring skriften "Församlingen".

Kommentar: Stefan Green

Kapitel 4. Uno Solinger: Lyckselemodellen kontra samarbetsförsamlingar vilka blir de långsiktiga konsekvenserna för teologi och församlingssyn?

Kommentar: Jörgen Fahlstedt

Författarpresentation

ISBN: 978-91-979030-2-8

4. Pentekostal barn- och familjeteologi: rapport från ett forskningsprojekt på IPS 2011-2012. [Jan-Åke Alvarsson, redaktör]

Baksidestext

Teologen Cyprianus skrev på 200-talet: "Att kyssa ett nyfött barn är att kyssa Skaparens hand." Denna känsla av förundran, ja närmast en gudomlig närvaro, vid mötet med ett spädbarn har drabbat många människor. Barnen tillhör gudsriket och de representerar på något sätt också detta. De är till och med vårt föredöme påstår Jesus: "Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."

Så långt är många av oss överens när det gäller barnteologin. Men snart uppenbarar sig motsägelserna, åtminstone i en pentekostal barn- och familjeteologi. Om barnen är föredömen, och tillhör gudsriket — varför får de inte vara med i församlingen? Om nattvarden är en "gemenskapsmåltid" — varför får inte barnen delta? Om barnen redan tillhör gudsriket — måste de då omvända sig?

Under 2011 fick Institutet för Pentekostala Studier, IPS, i uppdrag från Pingst FFS att arbeta med dessa och andra frågor kring pentekostal barn- och familjeteologi. I uppdraget ingick att skapa ett underlag för diskussion och teologiskt arbete med dessa frågor i pingstförsamlingarna. Den rapport Du håller i Din hand är resultatet. Den tar upp många frågor, belyser dem ur olika synvinklar, men den ger inte alla svar. I stället utmanar den till eftertanke och fortsatt teologiskt grovarbete på lokalplanet.

Innehåll

Förord (red.)

Kapitel 1. Jan‑Åke Alvarsson: Mot en pentekostal barn‑ och familjeteologi — en personlig introduktion

Kapitel 2. Göran Lennartsson: Barn i Bibeln

Kapitel 3. Magnus Wahlström: Barn‑ och familjeverksamhet i Pingströrelsen

Kapitel 4. Stanley Almqvist & Jan‑Åke Alvarsson: En kritisk läsning av Bert Franzéns bok Guds försprång

Kapitel 5. Ulrik Josefsson: Barn, familj och gudstjänst

Kapitel 6. Martina Prosén: Barnet och frälsningen

Kapitel 7. Stig Öberg: När nådens ordning brister ‑ om unga medlemmar som lämnar sin gemenskap i pingstförsamlingarna

Kapitel 8. Amos Yong: Söner och döttrar, unga och gamla: Mot en pentekostal familjeteologi

Författarpresentation

ISBN: 978-91-979030-3-5

5. Pentekostalismen i Sverige på 2000-talet: rapport från ett forskningsprojekt på IPS 2012-2013. [Jan-Åke Alvarsson, redaktör]

Baksidestext

Sverige håller snabbt på att förändras, även på det andliga området. Mitt i Föreningssveriges sönderfall tycks det som att ingen längre har en tydlig överblick hur situationen ser ut. Detta gäller inte minst området 'pentekostala' och 'karismatiska' rörelser.

Den här rapporten är ett första försök från en forskargrupp att beskriva hur situationen i dag ser ut på detta område. Frågorna vi ställer är t.ex.: Vilka mötesplatser finns det? Vilka former har mötena? Hur hör de ihop? Hur skiljer de sig åt? Var finns de?

Genom djupdykning i arkiv, mängder av besök i kyrkor och samfund, undersökningar på nätet och intervjuer med nyckelpersoner — har vi som skapat oss en första bild. Våra seminarier har sedan varit viktiga för att hjälpas åt att se trender, nyheter och för att dela kunskap.

Förutom den traditionella församlingsgemenskapen i ett etablerat samfund, som till exempel Pingströrelsen, så ser vi i dag en mångfald former för att mötas eller dela ett intresse inom det pentekostala området: intressegrupper; fristående församlingar; immigrantkyrkor; ekumeniska konferenser; samling kring ett "ministry"; nätverk; tidskrifter och en tv-kanal. Det pentekostala budskapet kan också framföras på olika sätt. Sättet att fira gudstjänst, sättet att vara kristen på, varierar också. Rapporten ger oss bakgrund och verktyg för att jämföra olika traditioner. Den blir ett hjälpmedel att orientera sig i "pentekostalismen i Sverige under 2000-talet".

Innehåll

Inledning (red.)

Kapitel 1. Jan-Åke Alvarsson: Några likheter och skillnader mellan väckelserna under tidigt 1900-tal och tidigt 2000-tal

Kapitel 2. Torbjörn Aronson: Pentekostalismen i världen och i Sverige: introduktion och översikt

Kapitel 3. Jessica Moberg: Pentekostal spiritualitet i Stockholms län — En kartläggning

Kapitel 4. Nils Malmström: Pentekostala invandrarkyrkor

Kapitel 5. Jan-Åke Alvarsson: Varför får vi "pingst-tv" i Sverige — nu? Reflektioner kring fenomenet Kanal 10 i Älmhult.

Kapitel 6. Olof Djurfeldt: Andens ekumenik eller ohelig allians? – dialog pingstvänner-katoliker i Sverige och annorstädes

ISBN: 978-91-979030-4-2